Lördagen den 5 April 2025
   
 
ROWAAX  
LÅNGGATAN 32
824 52 HUDIKSVALL
0650 - 12600		  
 

Se min stad ?

Hur lätt är det inte att ta vardagsmiljön för given. I vardagslag tänker vi inte så ofta på hur staden ser ut. Gatorna och byggnaderna bara finns där. Staden är full av information, som tas upp omedvetet av innevånarna. Vi ser staden på olika sätt. Vi ser den med olika kunskap, från olika nivåer och med varierande erfarenhet. I de äldre stadsdelarna i Hudiksvall kan man ganska lätt "läsa" sig till den sociala klassen på kvarteren. Borgare, handelsmän och hantverkare satte sin prägel på byggnadernas storlek och utformning. Bebyggelsen berättar om strukturen hos de samhälle som format den . Om ekonomiska krafter, sociala förhållanden och tekniska resurser.
Människor har använt och förändrat miljön enligt regler, behov och värderingar som varit aktuella. På grund av små resurser har det automatiskt blivit små förändringar, som har kunnat växa in i miljön, påverkats av den och blivit en del av den. Miljön har fått en formrikedom, som är stimulerande och ger historisk kunskap. Byggnaderna är därmed den mest påtagliga källan till förståelse och villkor, värderingar och aktiviteter som orsakat dagens förhållande ( vår kulturhistoria ).
Varför bevarar vi gamla hus när vi kan bygga nya?
Äldre byggnader och miljöer har en utformning, kvalitet och hantverksmässig omsorg om detaljer som vi inte har kunskap och ekonomiska resurser att åstadkomma i det nybyggda. Varje äldre byggnad är därför oersättlig och en ekonomisk resurs som måste vårdas. Rikedomen av detaljer och intryck hos de gamla byggnaderna är stor. Byggnaderna "talar" till oss. Det som var tekniskt nödvändigt utnyttjades ofta för dekorativa syften, t.ex. hur en profilerad takfot och sirliga dropplister har till uppgift att skydda fasaden mot regn, hur den rikt utarbetade fönsteromfattningen finns där för att täcka springan mellan fönsterkarm och vägg eller hur panelbrädorna har monterats i ett dekorativt mönster när det bara skall hålla väggen tät.
Vi ser hantverkskunnandet mycket konkret. Utifrån kan vi se att olika byggnadsmaterial har hanterats vart och ett efter sina förutsättningar. Byggnadens huvuduppgift är att skydda mot kyla, väder och vind. Förutom detta visar byggnadens form också ett socialt värde som vi kan tyda på olika sätt. Materialet formas på speciella sätt för att göra byggnaden vacker.För oss står det klart att våra föregångares kunnande om byggandets teknik och formgivning var väsentligt större än de flesta idag vill tro. Deras arbetsresultat står ännu kvar i stadsmiljön.Hur många av dagens byggnader kommer att stå kvar i hundratals år? Hur många klarar sig med samma dåliga underhåll som de gamla husen fått utstå?
På senare tid har byggandet industrialiserats. Vi har fått fantasilösa byggnader, monotona bostadsområden som är "färdiga" och svårpåverkbara, oftast utan känslomässigt innehåll. En strävan till ekonomisk rationalisering och industrialisering har medverkat till att kvantiteten många gånger satts före kvaliteten.
Enligt byggnadsexperter är gamla hus fulla av onödig och dyrbar dekor. Bevarandeivrarna säger att de gamla husen är välbyggda, har utsökt material, innehåller lägenheter som är vackra och funktionella, pryds av unik och ovärderlig dekor o.s.v.
Hantverkskunnandet syns mycket konkret i gamla hus. Utifrån kan vi se hur byggnadsmaterialet har hanterats vart och ett efter sina förutsättningar. Byggnaderna representerar med sina detaljer och arkitektur, ett konsthantverk som vi skall vårda och bevara åt kommande generationer.

Men, byggnadsexperter och bevarandeivrarna talar förstås inte om samma hus.

Materialet delvis hämtat från Sture Balgårds bok - Se min stad